Det är näst sista dagen av fem fantastiska semesterveckor. Man börjar få lite ångest över att ledigheten snart är slut sammtidigt som det ska bli både kul och skönt att jobba igen och slänga käft med arbetskamraterna. Kliva in i vardagens inrutade lunk med busspendling, lunchraster, arbetsmöten och sitta stirrandes in i en datorskärm timme efter timme.
Men tricket är ju att låta sommaren hålla sig kvar fast man jobbar. Lägga nått gott på grillen till middag. Cykla och ta ett kvällsdopp i havet. Sitta ute i hammocken och läsa i den ljumma augustikvällen med nått gott i glaset. Ta en skön kvällspromenad med Steelfire och Gibson (hunden är döpt efter gitarren och INTE skådespelaren, ok?).
Det blir nog inte så dumt ändå att börja jobba igen. Fast just nu känner jag samma ångest och panik som ALICE COOPER gör iklädd sin tvångströja.
ALICE COOPER – ”The Ballad of Dwight Fry”