Phuse – The Smell Of Old Folk (2007)
Först vill jag rekommendera svensk/amerikanska Phuse. Aggressivt och tungt mangel som blandar Hardcore, Metal och Punk till en rejäl käftsmäll. Det påminner stundvis om Korn och man hör även harmonier som får en att tänka tillbaka på Alice In Chains.
Daniel Perssons raspiga, desperata och distade sångröst är deras starka kort. Hans stämband måste vara gjorda av rostiga bitar med taggtråd. Jag gillar även ljudbilden med feta gitarrer och ett rejält tryck i trummorna. Videon till ”Faceless” ger en ganska bra bild av vad det handlar om.
Daniel Persson – Broken Bones (2006)
Mitt andra skivtips är Daniel Perssons soloskiva från 2006. Här visar han upp en helt annan sida där fokus ligger på hans röst och melodierna. Att jag gillar det här beror väldigt mycket på att det bitvis påminner en del om Tom Waits, dels den skrovligt slitna rösten men även melodierna och arrangemangen. Stämningen på hela plattan är mörk och suggestiv och förutom akustisk gitarr och elektriska instrument hörs även dragspel, bastuba och klockspel vilket ibland ger musiken lite varité karaktär.
Här är en väldigt opluggad version av ”Beautiful Mess”.