Richard Lindgren
Prick klockan 21 klev Richard Lindgren ut på scenen och bjöd på bland annat den smått briljanta ”Five Pints And A Wink From Gwendolyn”, ”Back To Brno” och ”Dead Man”. Jag trodde att han skulle spela solo som det var skrivet på biljetten men det visade sig att han bjudit med sig både en gitarrist och en mandolinist. Det bjöds även på en ny låt under den halvtimme de fått till sitt förfogande så jag hoppas verkligen att det är ny skiva på gång.
John Hiatt & The Combo
Styvt tio minuter efter att förbandet gjort sorti klev John Hiatt & The Combo in och kickade direkt igång med ”Drive South”. En leende Hiatt såg ut att stormtrivas från första stund.
Oj vilket fantastiskt band herr Hiatt har plockat ihop. Det var längesen jag upplevde ett sånt sväng. Trummisen och basisten var hur grymma som helst. Basisten behandlade sin bas på ett sätt som jag aldrig sett tidigare. Han spelade inte med fingrarna ovanför mickarna på traditionellt vis utan knäppte med mycket små rörelser på strängarna en bit upp på halsen. Det såg avigt ut men lät hur bra som helst.
Gitarristen var ett kapitel för sig. Fy fasen vad han lirade. Bra, snyggt och smakfullt. Han gav helt klart låtarna en ny dimension. Sen var hans slidespel helt fantastiskt. Vilket det i och för sig borde vara då man på vissa låtar har självaste Ry Cooder att leva upp till.
Givetvis var John Hiatt själv på topp. Han ler, skämtar i mellansnacket och dansar bredbent runt till svänget i ”The Tiki Bar Is Open”. Sen har han en sångröst som nog många skulle döda för.
Hela spelningen är en enda stor hitkavalkad med bland annat ”Crossing Muddy Waters”, ”Tennessee Plates”, ”Have A Little Faith In Me”, Master Of Disaster” och ”Riding With The King” utblandat med några spår från den senaste skivan.
När John under ”Memphis In The Meantime” roar sig med att få publiken att sjunga Memphis på rätt sätt var jag övertygad. Detta var årets bästa konsert.
De dryga två timmarna flög förbi med ansiktet fast i ett nöjt leende. Inte ens det punkterade bakdäcket på cykeln som gjorde att jag fick gå hem i snålblåst och regn suddade bort de uppåtgående mungiporna.
KB, Malmö
Torsdag 2010-11-11